ETEC-bakterien är en bakterie med många namn och en vanlig orsak till matförgiftning. Den kallas oftast ”turistdiarré” och man förstår på namnet att det är när man turistar som man får i sig bakterien. Den går dock att undvika. Det handlar om att ha en god hygien och noggrant tänka på vad det är man äter och dricker. En grundregel för att slippa turistdiarrén ETEC är: ”koka det, skala det eller glöm det”.
(Ett nytt fönster öppnas)
Blir man matförgiftad i exotiska länder är det oftast ETEC man fått i sig och det är framförallt kall mat man ska undvika. Det kan vara desserter, såser, råa grönsaker, rå fisk, rått kött, och skaldjur. Håll dig dessutom borta från mjölk som är opastöriserad och kranvatten. Vill man ha ett extra skydd så finns det ett svensktillverkat vaccin vid namn Dukoral. Vaccinet fungerar på ett sådant sätt att du får ett pulver du löser i ett glas vatten som du sedan dricker. Pulvret innehåller en liten mängd bakterier så immunförsvaret byggs upp och känner igen bakterierna ifall man får i sig en större mängd senare på resan.
Var finns ETEC?
ETEC finns i hela världen. Mellan 20–50 procent av de som reser till länder med tropiskt eller subtropiskt klimat drabbas. Hälften av alla fall av matförgiftningar utomlands orsakas av ETEC. De flesta resenärer insjuknar efter bara tre dagar efter de kommit fram och eftersom sjukdomen varar i ungefär tre – fyra dagar kan semestern bli förstörd.
Symptom ETEC
Symtomen för ETEC yttrar sig som akuta vattniga diarréer där man måste springa på toaletten mellan 10–15 gånger per dygn. Även kräkningar och feber är vanligt.
Det är 20 till 50 procent risk att insjukna av ETEC i Asien, Afrika, Mellan- och Sydamerika. I mellanriskområdet är det 10 till 20 procent risk att insjukna av ETEC i Norra medelhavsområdet, Kanarieöarna, Israel, Japan, Sydafrika och Karibiska övärlden. 5 till 10 procent risk att insjukna av ETEC i USA, Europa (utom medelhavsländerna) och Australien.
Risker med ETEC och turistdiarré
Äldre och barn är mer mottagliga för att bli smittade av ETEC. Dessutom tål de inte sjukdomen lika bra då de inte tål uttorkningen på samma sett som den genomsnittlige svensken. En annan riskgrupp är de som behandlas med syrahämmande läkemedel som mot till exempel magsår eller magkatarr. Även personer med immunbrist är mer mottagliga för ETEC.
Kommentarer