Det som karaktäriserar en matförgiftning är att den sällan smittar från person till person utan ifrån vår föda till oss. Ordet matförgiftning används bara om det gäller besvär med tarmarna eller magen och är detsamma som en magsjuka och maginfluensa.

Det som kan göra oss matförgiftade är antingen förorenad mat, bakterier, virus eller parasiter. Matförgiftning märks bland annat genom: kräkningar, diarré och magont. Ibland kan även matförgiftningen i själva verket vara något allvarligt, vilket du kan läsa mer om på den här sidan.

En halv miljon svenskar eller fler får en eller fler matförgiftningar varje år i Sverige. Hälften av dessa blir matförgiftade vid restaurangbesök och den andra hälften av mat tillagad i hemmet. Ytterligare matförgiftningar förekommer utomlands. Varje år är det cirka 250 000 svenskar som utsätts för en matförgiftning vid utlandsresa.

Matförgiftning – Symtom

En matförgiftning eller magsjuka är lätt att diagnostisera om två eller fler personer som ätit av samma mat får symtom som: illamående, kräkningar, magsmärtor och diarré. Den vanligaste typen av matförgiftning orsakas av gifter (toxiner) som bildas när bakterier växer till sig i mat som inte förvarats på rätt sätt. Vid utlandsresor är bakterier som salmonella, campylobacter, och ETEC-bakterier den vanligaste orsaken till turistdiarré. Symptomen är snarlika till en vanlig matförgiftning men kan ändå urskiljas. Om du har blivit, eller tror du har blivit matförgiftad borde du kontakta din kommun. Tror du din matförgiftning beror på en restaurang vistelse ska du givetvis också kontakta dem och berätta vad du ätit så färre slipper bli magsjuka. I avsnittet om symtom vid matförgiftning får du veta mer exakt om vad du blivit smittad av.

När och hur en undersökning av matförgiftningen går till

Genom prover på avföringen kan endast en diagnos ställas om matförgiftningen orsakats av ett virus. Detta, eftersom bakterierna i sig inte ger en matförgiftning utan endast de gifter som bakterierna släpper ifrån sig. Istället undersöker man maten och ser efter ifall man kan hitta några bakterier där. Detta är dock endast aktuellt ifall det är många som blivit matförgiftade, eller om man blivit smittad av en särskilt allvarlig matförgiftning. I de flesta fall går man endast efter symtomen för att ställe en diagnos.

När du ska söka vård och behandling för din matförgiftning

Om du har haft en matförgiftning med kräkningar och diarréer som varat mer än ett par dagar bör du kontakta en akutmottagning. För läkaren berättar du vad ätit, om någon annan i din närhet har haft liknande symptom och om du har varit utomlands.

Vid uttalade besvär vid en matförgiftning, speciellt vid ihållande kräkningar hos barn, kan det vara svårt att ersätta vätskeförlusterna genom endast ökat intag av vätska. Då kan därför någon behandling på sjukhus behövas med dropp. Barn som är slöa, inte vill eller kan dricka, inte kissat på mer än 10 timmar, har kräkts upprepade gånger under ett antal timmar, har diarréer som är upprepande och som inte minskar inom 10 timmar, bör bedömas av sjukvårdspersonal. Man behandlar då främst symtomen av matförgiftningen, samt med vätske – och näringsersättning som nämt ovan. Läs vidare om hur man bäst behandlar en matförgiftning.

Vid misstanke om allvarlig smitta – sök läkarvård

Ibland kan vanlig matförgiftning övergå i, eller vara något värre. Om man har anledning att misstänka att man har några av de ”allvarliga smittorna” så måste man söka läkarhjälp, eftersom var och en de matförgiftningar i denna kategori kräver läkarvård. Vi har listat de vanligaste smittorna i denna kategori bland artiklarna, längre upp på sidan. Varje artikel har också en mikroskopisk bild på sjukdomen.

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---

---